Hmm...

Du, eller du, eller du, eller du, eller du?

Malmö är också magiskt

Malmö är också magiskt. Imorse sjöng jag högt, falskt och fantastiskt under mina nya hörlurar på vägen hem från yoga i den sena gryningen. När jag cyklade in på Kornettsgatan var jag mitt inne i Coconut Skins med Damien Rice då jag upptäckte att någon parkerat sin toalettstol utanför porten. Det nya utedasset eller en genväg för att spola ner sig själv i underjorden? Jag var för trött för att testa så jag åkte hem och åt frukost istället. Jag har Sydsvenskan numera så nu vill jag äta frukost hela dagarna ännu mer än förut.

Slovakiska sagor och snabbvisit hos gamla Storebrodern

Nu har jag varit i två nya länder. Nästan tre. Slovakien, Tjeckien, och så åkte vi över gränsen till Ungern och vände för att komma på motorvägen mellan ett konstmuseum och ett slott utanför Bratislava. Fnitterfransosen, Slovaken, Vitryskan, Journalistscouten och jag. Gemensamt för Tjeckien och Slovakien är att dess invånare kan uttala obegränsat antal konsonanter i rad, att Herr Gårman bär huvudbonad och att man äter mycket kött och ännu mera ost. Ost i korvform, ost i snörform, hård ost, mjuk ost, stekt ost, mat gratinerad under ost, piroger fyllda med ost och dumplings ihoprörda med ost. Skillnaden är att i Slovakien heter honörsosten Bryndza och i Tjeckien Olomoucké syrečky, och att i Slovakien bär Herr Gårman främst keps medan det i Tjeckien verkar vanligare med hatt. Rest från tidigare maktbattle mellan staterna?

Förutom att sukta efter ost och titta på vägskyltar; åkte jag trolleybus (världens bästa transportmedel, bussresan av mitt liv, kärlek!), blev ambitiöst guidad runt hela Bratislava av finaste Slovaken; åt vitlökssoppa ur bröd; promenerade i Tatrabergen; badade i stora simbassänger fulla med hett källvatten; sov som en prinsessa utan ärta på världens största kudde i världens minsta skogsstuga; dansade till slovakiska 90-talsklassiker; tittade på pampiga slott, slott, kyrkor, slott och gamla hus; mattsurfade med mina tre vänner och tusen andra hos en galen och fantastiskt gästfri exilamerikan i Prag; blev låtsaskär i en ungrare med lavendelögon; och smakade rostade kastanjer för första gången.

Nyårslöfte 2010: Vara 'den mest storslagna versionen av den största visionen jag någonsin haft beträffande vem jag är'.

Malmö c/o Moder Jords Massiva

Kall, kall, kall gick du in. In, in under mitt skinn.

Vinteräventyr

Jag och syster gav oss ut på pulkaäventyr igår. Syster kom in med en stukad fot. Syster tyckte det var en god idé att testa lite pulkasnowboarding och skred till verket med friskt mod. Hennes kropp valde att påminna henne om att det var minst 100 år sedan hon gjorde det sist genom att vältra sig över sin egen vrist på ett högst onaturligt sätt. Så fick man återse Vikbolandets vårdcentral och Vrinnevisjukhusets röntgenavdelning också. Inget brutet, men en massa ont. Som tur var drog Pappan fram ett par kryckor ur sin bottenlösa skjortärm som nu eskorterar henne kring ägorna.

Syster har inte bara en stukad fot utan även två fantastiskt fina katter. En katt som tycker om att kela i sängen och en katt som tycker om att kela på toaletten. Alla är vi olika.

Yej, yej, yej jag ska göra the skrivargrej!

Imorse hälsade jag på Finurliga Fen och vattnade hennes massagesäng med ovisshetsoro.

- Jag vet inte i vilken stad jag kommer att bo, var mina fötter kommer att gå och hur jag kommer att må efter jul, klagade jag.
- Vad är du inställd på? frågade Finurliga Fen och log som en filur.
- Att jag ska få bo i Malmö och skriva på heltid då.
- Då blir det så.

På vägen hem kände jag på mig att jag hade något att fira och tog vägen via Coop och köpte mig en ananas och en stor burk surkål. Utanför min grannport stod en postcykel parkerad och jag tänkte att däri ligger brevet.

Medan jag kokade potatis hördes den lätta dunsen på hallmattan. Och så äntligen kom ett genombrott och en faktisk plan i form av ett A5-kuvert med ett brev som ropade 'Välkommen!'. Det blir Textlaboration på distans som får försörja mig och se till så att Boken blir färdig innan sommaren, jag kan bo kvar i Malmö och jag kan fortsätta svenskaundervisa så mycket jag och Komvux vill. Framförallt kan jag säga upp mig från Hemglass och sluta upp med det här glassförorenandet.

Fick även låna en bok om Mental teknologi av Finurliga Fen, så nu ska jag ägna mitt långa jullov åt att lära mig det här med att fokusera.

Vi flöt för klimatet

Igår promenerade jag och 30 000-100 000 personer till för klimaträttvisa i Köpenhamn. Det var en imponerande flod av miljöbeskyddare, samba, kärlek, och tyvärr även en del miljösoldater och solkiga fläckar av polisparanoia. På tåget dit träffade vi en kvinna som skriver böcker om vargar och tigrar. Hon nostalgiserade om miljörörelsen på 70-talet och vi låtsaslöste klimatidiotin redan nånstans mellan Kastrup och Örestad. Och så pratade vi böcker, skrivande och lärarskap. Fantastiskt fin kvinna.