Sommarsnus

Fint är det. Bror mekar cykel, Ida ofärgar sitt hår och jag väntar på bättre tider. Snart ska jag vara låtsasintresserad av en lägenhet. På tisdag ska jag vara intresserad på riktigt. Av ett jobb som jag inte vet om jag vill ha. Jo det vet jag, och det vill jag. Och jag hoppas och hoppas. Det är ju bara det att det är ju väldigt skönt att löka också, och så känns det lite taskigt att låta Portugal och Helsingborg vänta ytterligare ett år. Man kan ju också se det som att jag klämt in mig mitt i en win-win, alldeles utan rätt att klaga.