Kom nu bergen så kramas vi

Jag hoppas alltid högt och faller hårt. Så nu tänkte jag lära mig klättra. Man kommer högre än med hopp och så lär mig sig att inte ramla. Dessutom får man kramas med berg medan man gör det. Det känns som min grej. Prova-på-klättring på Malmö klätterklubb imorn, jag är taggad. Jag har även hittat en arborist att intervjua till bokprojektet. Dags att sätta mina romantiserade arboristfantasier under lupp och göra saga av verkligheten. Kom nu träden och bergen så tar vi varandra i händerna och fixar en fin höst.

Tillbaka till Guatemala

Igår snattade jag majslöv på en åker utanför Helsingborg. Jag var tvungen för de behövs när man ska göra äkta Tamales, matriarken i Xela och mattanterna i Llanos del Pinal-style. Dessa små majsdolmar är mitt käraste matminne från Guatemala. Ingen fyllning eller annat tjafs, bara majsdeg ångkokt i majslöv med en korianderkvist och sen kör vi. Doppar upp till knogarna i stekt mörklila bönmix, äggröra, guacamole, crema, salsa och färskost.

I helgen konverserade jag på spanska för näst första gången sedan jag kom hem från Guatemala. Det var roligt. Idag lagar jag Tamales på egen hand för första gången. Det luktar jordstampat daghemsköksgolv, skrynkliga kvinnor i tjocka vävda kjolar, och gladskrikande och matväntande barn i hela lägenheten.

Inte D heller

D-planen är officiellt körd i diket. Diverse omständigheter fick diverse kompanjoner att dra sig ur så nu ligger alla fina idéer och kravlar i dikesleran tillsammans med det långa gräset och vägkantsblommorna. Kanske bärgas de upp på vägen igen en vacker dag. Kanske inte. Och tills dess, dags att börja om. Igen.

Instinkt: Spring! Spring till Portugal och bosätt dig i bergen hos yoga-wwoofarna på obestämd tid! Men jag ska nog försöka stå lite mer still. Och försöka våga säga upp mig från mitt jobb för att ägna mig åt en inspirerande E-plan. E som i Eftertanke, Eufori, Eldorado, Essens, Eldfluga, Emelie. Det kanske funkar den här gången. Tips? Mest är jag så väldigt trött på börjor. När ska de ta slut?

Finn ett fel

Ibland när man kommer hem sen och trött ställer man saker på konstiga ställen. Så som te i diskställ.

Ensam och het

Ensamheten känns fantastisk efter fem nätter av tresamhet på 27 kvadratmeter.

Jag sommartwittrar

Kanske sommarens bästa idé. P3 kulturs sommartwittrare. Farnaz Arbabi är tillexempel ansvarig för den här finheten;

"Jag kan inte låta bli att tänka på den globala uppvärmningen som mitt fel. Isarna smälter och Sverige kokar bara för att jag har blivit kär."

Här är mitt liv i 140 tecken;

Började med volter.Fortfarande yr.Besluten att saker bör ses upp och ner.Letar.Hittar alltid rätt.Fel.Styltor,skriva,skrika,ser,skriver.Somnar.Om.Börjar om.

Semester

Imorgon går jag väst. Utanför Alingsås väntar Bagarn och två hundar med tillhörande sommastuga och insjö. Och där väntar semester. Ännu mer semester och helt semester. Inga datorer och inga om-jag-kanske-ändå-borde-ta-och-göra-lite-av-de-där-rediga-grejerna-mitt-emellan-all-dekadens. Finsnuset!

Pricken över Lantliiiiifv

Svarta vinbärs innanmäte har tömts över mina fingrar och sylt har blivit kokt.

'Livet på landet för en dag, det gör varje mänska pigg och glad'

Idag har jag bakat havrekakor, målat källardörrar, auktions-fyndat, kört en massa bil med nervevade rutor, hållt i en sovande bebis och förundrats över livet, och ätit stekt potatis. Landsbygds-klyschigt så det förslår och fantastiskt fint alltihop. Turistande i Östergötland är inte lika långpinkat som att göra det i Sydeuropa men minsann inte illa. Här är det dessutom så mycket lättare att komma undan med påståendet att man ju inte är en sådan där vanlig, sjabbig turist utan en resenär/backpacker/äventyrslustande/volontär/världsmedborgare/väldigt kortsiktigt boende. Här är jag till och med hemma.