Två typer av lyxresor

Framme i Varanasi och det ar VARMT! Som en open air sauna, fast utan popcorn. Lämnade Dharamsala i 'lyxbuss'= svensk sunkbuss, men med justerbara säten till skillnad från de ordinarie lokalbussarna. Tretton timmars nattskump over knöggliga bergsvägar och ett par däckbyten senare anlände vi i Delhi igår morse. En snabb dag i storstaden och sedan vidare med nattåg till Varanasi kl. 18.15. Var det tänkt. Men så tog jag visst fel på stationerna och missade mitt tåg. Och inga platser på något tåg de närmaste tre dagarna! Vad göra? En mycket hjälpsam herre slussade runt mig i min desperation och simsalabim så hade jag en riktig lyxbiljett i min hand. Expresståg, AC, första klass för cirka trehundra indiska skjortor och femtio, avgång två timmar senare. Serviceavgiften hos kontoret som den hjälpsamma herren skjutsade in mig på kostade bara den dubbelt sa mycket som min ordinarie biljett. Än har jag inte varit tillräckligt länge i Indien för att komma ihåg att inte vara naiv. Eller desperat. Resan var det märkligaste jag varit med om och den lyxigaste tillika mest obekväma natten sedan jag kom till Indien. Jag och tre tjocka, medelålders indiska affärsman i egen kupé, lakan och handduk nytvättade och serverade i prydlig papperspåse, tvål på toaletten och en servicebetjänt som tog upp matorders och diverse annat (och kom springande så fort man tryckte på en knapp, upptäckte jag när jag forsökte tända lampan...). Kanske roligast av allt är att denna 11 timmars lyxutflykt kostade lika mycket som en oturlig x2000-biljett mellan Malmo och Norrköping. Ändå sved det lite i girigbuken.