Jag sov i ett träd

Nerstigen från bergen och runtvirrandes i staden likt en vilsen koala. Malplacerad men lugn. Kanske framförallt långsam. En veckas asketliv i en bergstrappa med naturen i hela kroppen och yoga under ett gigantiskt eucalyptusträd, och en vecka i ekoutopiskt djur- och familjekaos.

Finast: Natten i trädkojan. Att sitta med ryggen mot den tjocka stammen och eukalyptusbladen kittlandes i näsan, och sova med tjugo meter luft under ryggen. Alpackorna. Träden! Bergen!

Nu: Strandlöka. Trapphippisarna har lovat att låna mig ett myggnät. Och bussällskap.

Man gör olika saker i olika berg

De är bra till mycket de där bergen. Syster och jag svettades oss uppför och nerför ett par franska berg (steksol, mandelträd, karga klippor, halvnäck i en bäck, en syster lyriskt skördande örter utmed stigkanter), idag har jag åkt tåg genom spanska berg, och imorgon piper jag upp till de portugisiska bergen och bevildrar mig där ett tag. Ack, bergen de bergen. Jag har vurmat på hall för just de här portugisiska bergen i snart ett år så det känns nästan lite nervöst att vi äntligen ska ses. Men jag räknar med kärlek.

Tuff, tuff, tysk

Resan började med ett lönnsäte. Men det var visst bara bra för då fick jag åka 1a klass istället. Skitgott om plats för knäna och säten i äkta läder. Sedan hade jag en mycket trevlig resa. Både i lädersäte och på svettiga fultågssäten. I Hamburg hade jag min första konversation på tyska. "Filen dank." Mellan Frankfurt och Neuwied mötte jag den första tyska tropiska värmen och såg den första vinodlingen. Mycket exotiskt.

Val framme i Tyska trollets ashram möttes jag av väldigt leende människor och världens största kudde. Dagen därpå var det dags att börja göra rätt för sig och jag inledde min karriär som köksa med att hyvla av mig en bit av ena lillfingertoppen (ungefär motsvarande en tugga av en normalstor näbbmus). Det kanske var tur det med, för då fick jag ligga och lata mig under ett träd hela dagen. Tycker fortfarande inte att det känns helt värt det dock med tanke på att det gör rätt ont och är så himla svårt att göra saker med vänster hand hela tiden.

En förträfflig kvinna med helt färgkoordinerad garderob (orange) har lånat mig en burk med arnikatabletter som hon säger ska få mig att läka ihop på nolltid. Det ska bli intressant att se om fingret känner på sig att det egentligen ska vara runt och vaxer ut till normalform igen. Med eller utan arnika. Den orange kvinnan har hängt en del i Tomelilla visade det sig. På grund av en älskare och djupandning. Sällan har väl Tomelilla känts sa poetiskt. Idag när jag frågade hur hon mådde suckade hon djupt och sa att det var intensivt. Att det alltid är sa med henne. Jag har inga problem att tro henne. Till och med hennes glasögonbågar är rödorange.