Mitt hem och min trädgård

De dödade de australiensiska tomtarna

Vad många inte vet är att Australien förr hade en väl spridd och rotad tomtebefolkning. Den bestod framförallt av strandtomtar, skogstomtar och ökentomtar. Deras ansvarsområde var, precis som i alla andra länder, att skydda vilda djur och vild natur från männsikors makt och förstörelse. Idag har den uppgiften istället tagits över av turismverksamheter av diverse slag. Dessa bygger bland annat små träbryggor i skogarna så man slipper skita ner skorna när man läser på skyltarna som berättar spexiga historier om skogens träd och djur. De ägnar sig även åt mer avancerad beskyddarverksamhet så som att bygga fotbollsarenastrålkastare och inhängnade läktare för att underlätta iaktagandet av pingvinpromenaden mellan hav och nattvila. Och så tar de en massa betalt förstås. Vad många inte vet är att när dessa organisationer var nyfödda utförde de ett iskallt tomtefolkmord för att berättiga sin egen existens. Vänta nu... Det här låter ju nästan som en annan historia... Eller kanske ett par stycken.

Phillip Island var fint, men fullt av tomtemördare.

Smaklökslycka

Igår var det High street festival. Ännu en sådan där stadsfest a la Malmöfestivalen, fast den barrikaderar bara en gata istället för en hel stad. Massa kreativt folk, öl, toalettköande, sol och missade spelningar. Fin kväll. Kanske finast av allt var att The Dude trollade fram gårdagsrisotto och svängde ihop friterade risottobollar när vi kom hem mitt i fyllan, villan och natten. Och så blev jag erbjuden att fira varm australiensisk småstadsjul med Dudens familj. De är så gästfria och generösa de där australiensarna.

Lov

På måndag får jag lov. På tisdag ska jag åka på utflykt till Phillip Island. Ser ju fint ut...

Jag gjorde studentgrejen

Så håller man på och skriver uppsats igen. Och så håller man på att försöka hitta på allt möjligt annat för att slippa skriva uppsats igen. Så som att sopa heltäckningsmattan i sitt rum för första gången sedan man flyttade in. Bildbeviset ovan förklarar bättre än tusen ord hur välbehövliogt det var. Och vilken otrevlig upplevelse det var. Heltäckningsmatta+icke fungerande dammsugare+2-50 månader=hälsorisk.

Husrapport

One down. Så har min närmaste, högljuddaste, smutsigaste granne flyttat från stora huset. Lite sorgligt minsann. Fick en lustig brun mössa, en färgglad tavla och två väckarklockor som avskedspresent. Jag blev även erbjuden en lustig blå mössa, en talande mjukiskanin, ett litet svart skåp pyntat med små djävular och en 100 år gammal lap top, men någonstans måste man ju dra gränsen. Nu ska Soulkeybordisten överta grannrummet och har tydligen även stora planer på att köpa ett pingisbord att pynta ett av våra stora, oanvända golv med. Det är även han som grävt fram den nya huskamraten. Driftig karl. Jag har inte träffat nya sambon än men tydligen ska han vara stor, blond och trummis i ett världsturnerande band. Låter ju spektakulärt, eller kanske bara alldeles, alldeles tråkigt...
Helgens stora kap var en cykel som jag hittade bakom ena hushörnet. Med lite kärlek ska jag nog kunna få den att rulla igen. Jag saknar att cykla. Det här huset är som pojken med guldbyxornas byxor. Fast det innehåller så mycket bättre saker än bara tråkiga pengar. The Dude har tillexempel ett speciellt husgeråd att göra pocherade ägg med. Och imorse hittade tysken cirka två kilo mögliga grönsaker på bottenvåningen i vårt kylskåp.

UUUbuuntuuu

I tisdags surnade mitt Windows till och bestämde sig för att sluta fungera. Var sur då Microsoft-tönt, sa jag. Jag har minsann hittat andra, mycket bättre kompisar! Jag är numer stolt användare av fina, fantastiska gratissystemet Ubuntu. Känns så bra! Bättre än vilken tarmsköljning som helst...

Plastic fantastic mötte wannabe polisstat

Förra helgen spenderades i Sydney. Nytta förenades med nöje och APEC-protesterande förenades med turistande. Toköverdrivet säkerhetspådrag bestående av högvis med poliser med specialrättigheter och specialkorreografi samt en inhängnad och avspärrad stadskärna bidrog dock tyvärr till att verklighetsfrustrationen överröstade fnissturistandet. Hela centrum kändes som en tom och ledsen leksaksmodell och den sorgliga krigsdemokrati som protesten var riktad mot blev än mer påtaglig. Det var en fin och färgglad demo dock...

Förutom att fjäska för politiksamvetet besökte jag och tysken ett par stränder, tittade på det tråkiga operahuset, utforskade en massa gator och spenderade otaliga verklighetsflyende timmar i fina bokhandlar. Vi åkte nattåg tillbaka till Melbourne (nio timmar... aj!) och jag har som följd varit skev i både huvud och kropp hela veckan. Och nu är det visst helg igen...

Att förorena är opium för folket

Melbourne är utsedd till världens mest förorenade och mest beboeliga stad. Och jo, den är definitivt full av avgaser, och definitivt beboelig.

Oskuldsprängarhelg

I helgen bockade jag av:

första doppet i det australiensiska havet,

första australiensiska uppsatsinlämningen,

första rejäla australiensiska bakfyllan,

första australiensiska solskyddsinköpet,

första australiensiska solskyddsinsmörjningen

och första australiensiska glassfrossan.

Jag är överväldigad...